Tur det, för vi entrade inte hemmet förrän vid 24-snåret i går kväll. Och då lämnade vi hotellet vid 10, så det var en lång dag.
En lång sovmorgon, lång frukost med dottern (vars tur det nu tyvärr är att vara hemma och sjuk...) så nu börjar jag vakna till liv igen.
Vi har haft en underbar helg, även om det handlade om litet mer samvaro med pensionärer än vad som var väntat. Det var ju en bussresa, och jag kan ju säga att vi var de ynsta bland alla 160 resenärerna. Men vad gör det? Vi och kompisarna hade kul, och pensionärerna visste verkligen hur man festar ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar