Äkta är svårslaget!

Läser på bloggar och ser på instagram om att så många får dyra (DYRA) morsdagspresenter från de minsta spädbarn.
Det gör mig riktigt ont att se.
För mig har alltid tanken varit att en morsdagspresent är något från barnet/barnen, som de ordnat själva. (OK, första morsdagen kanske pappan får rycka in med en enkel blomma eller så ;) men sen, kan de (kanske med viss hjälp) plocka en liten blombukett (maskrosor är fina!), klutta till en lerklump till ett "konstverk", limma paljetter på en toarulle eller vad fasen som helst!
Sen, när de blir lite större kanske de vill köpa något själva. Om de vill spara själva eller får ett litet bidrag, det kvittar ju. Det är tanken som räknas!
(Bästa morsdagspresenten fick jag av dottern när hon var sex... En påse cigarettfilter fint inslagna. Vi funderade länge, tills vi fick fram att hon trodde att det var tamponger, och hon var väldigt nöjd över att ha köpt något bra! 1:50 kostade påsen. Som sagt, det är tanken som räknas! Och det har skänkt oss alla många goa skratt genom åren ;)

Vilka värderingar lär man en 8-åring som fått hjälp av pappa att köpa t.ex ett dyrt designersmycke??

I går hade kidzen gjort jättegoda varma mackor med sparris och Chevré tills vi kom hem, och köpt en fin blomma till mig. sen hade de städat av lägenheten efter helgen ensamma också ;)