tisdag 8 november 2011

Fastkört

Jag känner att jag kört fast på många plan just nu.
Jobb har jag sökt så många de senaste åren, utan resultat. Kolonistuga har vi letat efter i ett par år i alla fall, lika lönlöst det. Sen känns det ibland som att sambon och jag strävar åt olika mål.
Allt tillsammans känns så frustrerande!!













Jag känner att jag gång på gång kastas mellan hopp och sen tillbaka ner i mörkret igen.

Ett sätt att slippa bergochdalbanan vore kanske att glömma allt? Sluta leta tjänster, vara nöjd med jobbet som jag har. Det har ju trots allt sina ljusa stunder. Sluta leta efter en stuga, vi har ju ändå vår lilla "täppa" här hemma. Sluta hoppas och drömma...
Men vill jag det? Vill jag verkligen ge upp?
Nej! Detta är ju saker jag verkligen vill ha, och är beredd att kämpa för!
Jag vill ju så mycket... Bara det att det är så påfrestande att hela tiden söka, leta, hoppas. Och sen förtvivlas.

En annan sak som gått i stå är denna bloggen!
Jag är själv så trött på den att jag vill kräkas! Kollade några år bakåt i tiden, och så var den ju mycket roligare och bättre. Jag vet inte vad jag skall göra för att komma dit igen. Några tips?
Jag tänkte i alla fall pula lite med bloggdesignen, och se om jag kan finna lite inspiration...
Kom gärna med synpunkter!!

Så länge får ni lyssna på bästa låten.
Lyssna gärna flera gånger, så ni hör hur bra den är!

9 kommentarer:

  1. jag tror man måste ha saker att drömma om, längta efter, sträva efter. Men samtidigt får det ju inte vara mål som är helt omöjliga att uppnå för då tappar man ju suget.

    Tänk om du skulle söka nån kurs? På deltid. Bara för att göra nåt nytt SAMTIDIGT som du jobbar, liksom.

    Och fixa täppan på hemmaplan men ändå hålla ett öga uppe för ev. stugor - utan att för den delen tokleta.

    Och bloggen gillar jag. Men fler av dina nyfotade bilder, tack. (fast då kanske det blir svårt att vara anonym, försås...)

    SvaraRadera
  2. nej, du ska aldrig ge upp, att sträva efter sina drömmar måste vi fortsätta göra
    Sv: tack :)
    kramar

    SvaraRadera
  3. Linda: plugga... jo, men jobbar jag halvtid så är det lika mkt hel-kvällsjobb ändå... Och täppan här ute fixar jag allt med ändå. Foton (skäms)skall jag försöka få med lite oftare!

    Ansepanse: Visst är det så? Fast det känns hopplöst ibland

    SvaraRadera
  4. Usch, så där tycker jag att man känner hela tiden ju... Otålig och missnöjd. Man borde nog vara mer nöjd över vad man har och inte hela tiden drömma om annat, men det är ju så mysigt och kul att drömma. Liten stuga vill vi också ha... nytt kök och nytt badrum... Jag drömmer om snö så att jag kan börja åka skidor någon gång och träna till de lopp jag anmält mig till ( och längtar till...) Usch ja, jag kanske t o m är värre än du?! :-D

    SvaraRadera
  5. Camilla: Ja, det är nog många som känner så tyvärr... Som strävar efter för mycket.

    SvaraRadera
  6. Sluta aldrig drömma! Drömmarna vi har är jätteviktiga även om vi aldrig uppfyller vissa av dem.

    Gillar typsnittet jättemycket. Skönt att läsa & inget krångligt alls =)
    Blev lite nervös att du funderade på att sluta blogga... Det får inte hända! Då lägger jag mig i fosterställning & tjuter hihi KRAM

    SvaraRadera
  7. ladybuginajar: Så sant! =)
    Nänä, sluta blogga skall jag inte göra, mig blir ni inte av med så lätt! ;)

    SvaraRadera
  8. Pheeeeeew! Skönt att höra! En av mina top 3 favvobloggar ju! =)

    SvaraRadera
  9. ladybuginajar: Gulledej!! Nu fick jag nästan en tår i ögat =)

    SvaraRadera