Små barn, små bekymmer...

...stora barn, stora bekymmer.

Dottern i huset är en riktig partypingla. Förra helgen var hon ute Tors, Fre, Lör... Sen så blev hon då jätteförkyld! Men, "klarade ändå av" att partajja både i Torsdags och i går. I natt kom hon hem strax innan 04. I dag är hon ännu mer förkyld, och har ingen röst alls kvar. I morgon skall hon åka till Ullared med kompisarna. Sen är det höstlov en vecka, och då är hon uppbokad att jobba hela veckan.
Jag tycke Gott att hon skulle ha stammat hemma i helgen, men vad vet jag? Jag är ju bara mamma...

Så till sonen då. Han är sällan ute på partaj, utan sitter mest hemma vid datorn. Det är jag ju givetvis inte heller nöjd med, utan tycker att han behöver komma ut lite mer med kompisar.
Därför blev jag glad när vi kom från bandyn i går kväll och han hade dragit ut iväg med kompisar. Ända tills jag såg en bild av honom på Facebook där han däckat på nån buss och satt med huvudet ner i en spypåse.
Jag ringde honom, och hans kompis svarade. De var på väg med buss hem från Göteborg. Jag ringde sen efter nån timma igen, men då var det ingen som svarade, och sen var hans telefon avstängd. Ringde på hans kompis telefon, och då visade det sig att sonens telefon var borttappad/glömd på bussen, själva befann de sig i grannstaden här, men skulle snart åka hem hit med en annan buss. Jag fick ringa och spärra den, och de kom inramlandes här strax innan 02. Då kunde jag lägga mig och invänta dottern, som ju kom ett par timmar senare

Nu är alla vakna, och grabbarna har gått in till stan för att leta efter sonens cykel som han tydligen ställt där nånstans i går...
Dottern är inte alltför pigg.
Själv skall jag försöka ladda om för fest i kväll, känner min inte sådär vidare sugen faktiskt.

Ja, som sagt:
Små barn, små bekymmer
Stora barn, stora bekymmer

Förresten, ha en fortsatt fin Lördag!