Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen

En måndag i november, klockan är fyra, det mörknar och blöt snö faller över Stockholm. Mannen sätter sig tillrätta på tunnelbanan. Han undrar om det syns utanpå att han är lycklig. Om det stör? Tåget bromsar in och han kliver av. För upptagen med sina tankar för att se att en dyster figur följer efter honom.

På kort tid inträffar flera bestialiska mord i Mellansverige. När kriminalkommissarie Conny Sjöberg vid Hammarbypolisen börjar ana att de hör ihop blir han iskall inombords. Det finns en människa därute vars drivkrafter är mycket personliga och som inte kommer att backa undan för något.

Boken fångade mig direkt. Den var bra skriven, och som flera av våra andra kvinnliga deckarförfattare har Carin Gerhardsen lyckats väva in så mycket annat i kriminalhistorien. Familjeliv med fredagsmys, relationsbekymmer, smygrasism, mobbing och mycket annat får samsas med blodiga mord. Denna blandning gillar jag så mycket bättre än rena "deckare".
En oväntad vändnig vände även ut och in på i alla fall mina funderingar och slutet blev ett helt annat att jag väntat mig. Jag gick in på Bokus nu i kväll och beställde fler böcker i "Hammarbyserien".
Av mig får boken 4 av 5 poäng.